Besvikelse..
Lagt mig till rätta i soffan och kollar på Johan Falk en av få serie/filmer som jag kan se flera gånger. För första gången på länge länge, har jag inte en tillstymelse av ont i magen, och bara för att jag skrev det där så stack det till och ilade i magen ner mot ljumsken. Men efter att ha haft ont/ilningar hela dagen är det ganksa skönt att det är lugnt nu men samtidigt blir jag orolig. Man har blivit så van att det gör ont så när det inte gör det längre blir man helt psyko i huvudet. Men när det ilar lite i magen då och då så blir jag med ens lugn igen.
Lite psyko är kankse bra, visar att man lever igen. Så att man inte går på dom skimrande rosa molnen helt smärtfritt.
Jag kankse är dum mot mina närmaste just nu. Men klumpiga kommentarer & sarkasm är det sista jag behöver just nu. Känslig som en gris och tar åt mig av ALLT! Så bespara mig era elaka gliringar om att inget är säkert. Under de senaste 4 åren vet jag att inget är gratis allra minst ett barn. Allt kan hända. Det är liksom inget ni behöver förklara för mig. För tro mig JAG VET! Allt är inte guld & gröna skogar. Men även om ni känner att ni behöver säga det så håll det för er själva. Tänk det högt när ni går på toa eller nått! Bespara mig! Ord sårar mig hårt men handlig går in på djupet. Jag kankse är dum men den här gången tänker jag inte ge mig! Jag tänker inte vika mig. Det där med hunden de skiter jag i. Men att du inte kan vara glad för min, för vår skull utan att behöva påpeka att inget är säkert och att ja du är väl glad. Det sårar mig. När du inte kan bli genuint glad för mig, vad ska jag då tro? Hur tror du det får mig och känna. Människan som stått mig närmast i hela livet. När inte du kan bli glad för mig utan att vara nedlåtande så behäver du inte säga något alls.
Jag är inte arg, inte alls faktiskt. Men jag är besviken, besviken för att du inte kan dela min glädje. Den här gången får du vika dig. Komma till mig. Jag håller mig undan av den anledningen att jag inte orkar höra att inget är säkert eller att jag borde tänka på det och det å så kankse jag borde gör si och så också. Bara var. Snälla.
Jag ska kolla klart på filmen, var bara tvungen och ventilera mig lite. Är lite ledsen ikväll igen. Men imorgon är en annan dag.
Carpe Diem
